Gruppdynamik



Skriver du in gruppdynamik på Wikipedia får du fram följande resultat:

Grupprocess (eller gruppdynamik) avser hur individer beter sig i en grupp för att gemensamt lösa ett problem, fatta ett beslut eller andra resultat som kräver interaktion mellan gruppens medlemmar.

I Sprakmetoden är arbetet med gruppdynamiken central och ett fundament som vi arbetar med varje gång vi träffar våra deltagare. Grupper är i sin natur dynamiska, i grupper pågår ständigt rörliga processer som påverkar gruppens förmåga att samarbeta. Vi vågar påstå att alla pedagoger har någon gång kommit till sin klass eller grupp som ena dagen samarbetade som ett väloljat maskineri till att nästa dag inte alls fungera. Din roll som pedagog och ledare för gruppen är att vara lyhörd inför gruppens process, hjälpa gruppen att gemensamt nå sitt mål men också att backa när gruppen behöver få arbeta självständigt.

Varför arbeta med gruppdynamik?

Syftet med att arbeta med gruppdynamiken är att skapa så goda förutsättningar som möjligt för en lustfylld inlärning. Det finns flertalet studier som påvisar att vi människor behöver känna oss trygga för att ta in ny kunskap. Forskning visar att om vi känner oss rädda och osäkra låser sig vår kropp och hjärna och fokus blir att ta bort oss från det som skrämmer oss. Det är så här vår 40.000 år gamla hjärna fungerar.

En studie på hur trygga elever känner sig i skolan gjord av Skolinspektionen år 2018 visade att de allra flesta elever känner sig trygga i skolan men att den delen elever som känner sig otrygga har ökat något de senaste åren. I Skolinspektionens analys av resultatet av studien säger de att det inte finns en enkel lösning på att skapa tryggare skolor. Arbete med trygghet måste vara systematisk från olika håll, från ledningshåll med skapandet av en trygg arbetsmiljö för lärarna och från lärarhåll i arbetet i klassrummet med eleverna. Även övrig personal som matsalspersonal, städpersonal och vaktmästare behöver också vara delaktiga i trygghetsarbetet. I studien kunde man se att strukturella faktorer som vårdnadshavares utbildning och var de var födda också spelade in i resultatet av trygghetstudien. På de otrygga skolorna finns en överrepresentation, av andelen elever som är födda i Sverige med utlandsfödda föräldrar. (läs mer om denna studie via länk som finns på läslistan.)

Att arbeta med gruppdynamik är alltså en grundförutsättning för allt arbete som innebär att eleverna ska lära sig något. Vi hör ofta i skoldebatten att skolans uppgift är att eleverna ska ta in kunskap och skolan ska främja den intellektuella utvecklingen. Vi menar att detta kan ske samtidigt som skolan också ser som sin uppgift att skapa trygga klassrum där eleverna känner sig bekräftade och sedda så att de får arbetsro och kan tillgodogöra sig all kunskap. Arbetet med gruppdynamik måste genomsyras och pågå parallellt med det övriga arbetet i skolan. Arbetet med gruppdynamik måste genomsyras och pågå parallellt med det övriga arbetet i skolan.

Hur arbetar vi med gruppdynamik?

I Sprakmetoden arbetar vi med gruppdynamik på olika sätt. Vi skulle vilja påstå att de flesta övningar som eleverna gör i grupp, stor grupp eller i mindre grupper, innefattar denna byggsten. Namn och rörelse kan utifrån sett verka vara en presentationsövning men vi hävdar att denna övning i första hand är en övning med syftet att få samman gruppen. I namn och rörelseövningen står vi i ring, alla kan se varandra, uppgiften är enkelt nog för de allra flesta att klara av, övningen är lekfull och inbjuder till skratt.

När vi arbetar med övningar som har ett gestaltande inslag, exempelvis en statyövning, får eleverna träna sig i samarbete som främjar gruppdynamik. Här får eleverna öva sig på att nå ett gemensamt mål, att gestalta en känsla, en situation, en plats osv. Uppgiften har ett tydligt mål, men hur det målet ska nås är upp till eleverna själva.

Som pedagog är det viktigt att du är följsam, nyfiken och vågar ta ett steg tillbaka och låta eleverna att lösa uppgiften. Om gruppen inte alls är redo för att samarbeta i mindre grupper, det kanske alltid uppstår konflikter när eleverna delas upp, då är det läge att backa tillbaka till stora gruppen, låta alla stå i ring och göra övningar i ring i stället. Övningar som passar här är exempelvis att skicka klapp och ljud och räkna till 10.

Övningar kopplade till detta kapitel:

Skicka klapp och ljud

Uppgiften går ut på att skicka runt olika ljud mellan olika personer. Alla ska stå i en ring, en person börjar genom att ta ögonkontakt med någon annan som står i ringen. Personen skickar ett ljud genom att göra ett ljud och rikta en klapp mot personen som hen har ögonkontakt med. Personen som får ljudet skickar vidare ett nytt ljud till någon annan person i ringen. Övningen ska ha ett högt tempo.
Tips. Påminn deltagarna att vara tydliga med att ta ögonkontakt med den som ska ta emot ljudet och att man är tydlig med sin riktning mot vem ljudet skickas mot.
Tips. Se till att alla deltagare fått skicka och ta emot ett ljud innan övningen avslutas.
Syftet med övningen är att skapa ett fokus och gruppkänsla på ett lustfyllt sätt.

Räkna till 10 ihop

Uppgiften går ut på att låta hela gruppen räkna till 10 i nummerordning, utan att på förhand bestämma vem som ska börja räkna. Det är bara en person i taget som får säga en siffra, råkar två eller fler börja samtidigt måste gruppen börja om från början med räkningen.
Tips. Låt deltagarna gå omkring i rummet huller om buller samtidigt som övningen görs eller låt alla stå på olika ställen i rummet och blunda.
Syftet med övningen är skapa en gruppkänsla och fokus i gruppen och träna på att vara inlyssnande och samarbeta tillsammans.

Namn och rörelse

Uppgiften är att säga sitt namn och göra en rörelse samtidigt, de andra i gruppen upprepar personens namn och rörelse innan turen går vidare till nästa person. I första rundan är det fritt att göra vilken rörelse som helst, i följande rundor kan du som pedagog lägga till adjektiv som påverkar hur rörelsen ser ut.
Tips. När du arbetar med adjektiv, ge gärna adjektiv som är motsatser till varandra. Detta är ett bra sätt för elever att lära sig exempelvis olika adjektiv men också vad motsatser är för något.
Tips. 2 Olika rörelser påverkar på vilket sätt man säger namnet. En liten rörelse leder ofta till att man säger namnet svagt, medan en stor rörelse leder ofta till att man säger namnet högt. Reflektera detta med dina elever, vad är det som gör att kroppen och rösten påverkar varandra? Kan denna påverkan även ske utanför klassrummet? Hur påverkar det röstvolymen när man är ny på ett språk? Ställ öppna frågor.
Syftet med denna är inte ett utan flera. Med hjälp av denna övning lär eleverna känna varandra, de får öva på att tala inför en grupp, att gestalta med sin kropp, att lära sig olika adjektiv och motsatser.

