Varför arbeta med gestaltning?
Vi menar att kropp, tanke, känsla och röst hänger samman. När du är ny på ett språk tenderar du att prata med en låg volym, kroppen tenderar att göra sig själv liten och du tenderar att känna dig rädd eller nervös och tänker oroliga tankar. Allt detta sammantaget gestaltas i hela dig. På vilket sätt kan du ta in ny kunskap då du samtidigt du känner och tänker allt detta?
Den moderna språkforskningen är rörande överens om att elever behöver bada i språket för att lära sig detta nya språk. Den nya språket behöver användas på olika sätt i olika sammanhang. Genom gestaltningen fördjupas ny kunskap. Genom att kroppsrörelser kopplas till ord och meningar kan eleven knyta den nya kunskapen till muskelminnet. Många gånger glömmer våra elever vissa ord på svenska, men vi har sällan varit med om att de glömt rörelsen de gjort tillsammans med ordet. Det finns flertalet studier som visar på att hela kroppen behöver aktiveras för att lyckas med språkinlärning. När kroppen aktiveras aktiveras också vår hjärna. När du har roligt tillsammans med andra frigörs lyckohormoner i kroppen vilka också hjälper till i inlärningen.
Hur arbetar vi med gestaltning?
Redan i övningen Namn och rörelse arbetar vi med gestaltning. I den övningen får eleverna presenterar sig för varandra genom såväl rösten men också med kroppen. Alla får i uppgift att göra en rörelse och säga sitt namn. Rörelsen blir i många fall kopplad till antalet stavelser i namnet, rörelsen blir alltså en slags gestaltning av namnet. Direkt med första övningen har vi börjat etablera det gestaltande inslaget. Därefter fortsätter övningen med att göra samma rörelse på ett annat sätt, vi lägger till ett adjektiv till rörelsen.
När vi arbetar med gestaltning kopplat till språkutveckling är det viktigt att vi etablerar att man kan gestalta allt, även det som känns lite svårt. Detta för att skapa en känsla av att vi experimenterar med gestaltningen. Ibland gestaltar vi känslor, beskrivande adjektiv som blött eller kladdigt, ord som till en början kan kännas svåra att gestalta med som bjuder in till “tokiga ideer”.
När gruppen blir mer van i att arbeta med gestaltning kan du som pedagog blir mer specifik i din feedback till gruppens gestaltningar. Ställ frågor som till exempel “är det verkligen sådär det ser ut när man känner sig nervös?”, låt gruppen gemensamt komma med förslag till förbättringar så att gestaltningen blir tydlig. Eleverna kan också göra mer avancerade gestaltningar där de gestaltar meningar, platser eller situationer.
Skicka klapp och ljud
- Uppgiften är att skapa en staty, gestalta något med kroppen, denna övning görs med fördel två och två eller i större grupp med max 6 deltagare.
- Tips. Man kan gestalta nästan vad som helst, en tårta eller glädje.
- Tips. När eleverna visar upp statyn inför varandra, är det viktigt att de som står i statyn är helt tyst och stilla medan de som tittar på statyn gärna får prata med varandra och resonera kring de tror att statyn föreställer.
- Tips. Prova att låta alla grupper gestalta samma ord, men de får absolut inte berätta vad ordet är för varandra. Ord som respekt, lojalitet och trygghet, leder ofta till helt olika slags tolkningar i statyformen och kan ge upphov till intressanta diskussioner.
- Syftet med övningen är att öva på att gestalta och visa upp sin gestaltning för andra. Att ta emot och ge feedback när de andra gissar vad statyn föreställer.
Namn och rörelse
- Uppgiften är att säga sitt namn och göra en rörelse samtidigt, de andra i gruppen upprepar personens namn och rörelse innan turen går vidare till nästa person. I första rundan är det fritt att göra vilken rörelse som helst, i följande rundor kan du som pedagog lägga till adjektiv som påverkar hur rörelsen ser ut.
- Tips. När du arbetar med adjektiv, ge gärna adjektiv som är motsatser till varandra. Detta är ett bra sätt för elever att lära sig exempelvis olika adjektiv men också vad motsatser är för något.
- Tips. 2 Olika rörelser påverkar på vilket sätt man säger namnet. En liten rörelse leder ofta till att man säger namnet svagt, medan en stor rörelse leder ofta till att man säger namnet högt. Reflektera detta med dina elever, vad är det som gör att kroppen och rösten påverkar varandra? Kan denna påverkan även ske utanför klassrummet? Hur påverkar det röstvolymen när man är ny på ett språk? Ställ öppna frågor.
- Syftet med denna är inte ett utan flera. Med hjälp av denna övning lär eleverna känna varandra, de får öva på att tala inför en grupp, att gestalta med sin kropp, att lära sig olika adjektiv och motsatser.