Röst

w

Varför arbeta med rösten?

När man är ny på ett språk är det lätt att man känner sig lite blyg till en början. Man kanske är nervös för att säga fel och nervositeten leder ofta till att man inte riktigt vågar prata högt. Rösten och kroppen hänger ihop. Det märks tydligt i övningen Namn och rörelse. När eleverna får i uppgift att säga sitt namn och göra en stor rörelse hänger ofta volymen också med, man säger sitt namn högt tillsammans med den stora rörelsen. När man sedan gör en liten rörelse blir också rösten liten och man säger sitt namn med låg volym.

Att arbeta med röst och magstödet ger ofta effekter som ökad självkänsla. Vi uppmuntrar eleverna att ta plats med såväl kropp och röst. Eleverna står stadigt med båda fötterna på golvet och får känna på känslan av att göra sig själv hörda, om så bara genom en ramsa som Flyg fula fluga flyg, men känslan av att säga något så högt att det ekar i rummet känns bra.

Ett annat syfte att arbeta med rösten är givetvis att öva på de olika språkljuden som det svenska språket har. Vokaler som Y och U är ofta svåra att forma i munnen. Genom att använda sig att exempelvis tungvrickare, som är svåra för vem som helst att säga korrekt från början, vill vi avdramatisera utmaningen i att uttala meningar rätt. Genom tungvrickare får eleverna utmanas i att överdriva läpp- och tungrörelser. I arbetet med tungvrickare blir också diskussion kring hur vi uttalar ord och olika språkljud naturlig. Det svenska språket har en hel del märkliga vokalljud som inte finns i så många andra språk, i svenska språket skapas också många av våra språkljud med hjälp av läpparna. I arbetet med röst är det viktigt att eleverna får utrymme att testa och prova många gånger, här har du som pedagog stor hjälp av låttexter och eller kanske prova dig fram med hjälp av kroppen och olika rytmer för att få fram rösten. Våga vara lite galen och överdriv gärna.

Hur arbetar vi med rösten

Man kan enkelt dela in röst arbetet i tre delar: Andning, buk/magstöd och artikulation.

Andningen

Vi inleder oftast ett röstarbete genom att hitta ner till bukandningen. Denna kan kan hitta på olika sätt. Ett sätt är att fokusera på att andas ut och tömma lungorna på luft, detta kan man överdriva genom att man drar in magen samtidigt som man andas ut. Man man också pressa ut luften genom att ljuda utandningen genom SSSSssssssss. Sedan slappnar man av och låter inandningen sköta sig själv. Här märker man snabbt hur magen blir aktiverad. Ett annat sätt är att be eleverna att sätta handen på magen och fokusera på att känna andningen i magen och att bröstkorgen ska röra sig så lite som möjligt.

Buk/magstöd

Här handlar det om att komma i kontakt med magstödet. Detta hittar man genom att sätta händerna i midjan och ljuda korta konsonanter som: P och K och SHH.

När magen hoppar till lite är man i kontakt med bukstödet. Här brukar vi experimentera med olika ljud med fokus på hårda konsonanter. Här kan man också säga olika ord som: Hej! Haaallå! Ha! Ho! Fy! osv.

Artikulation

Här använder vi oss att olika tungvrickare, exempel på dessa finns i ett eget avsnitt i kompendiet.

Här vill vi gärna överdriva munrörelserna och använda oss av hela munnen för att forma orden. När alla kan den tungvrickaren som du valt att arbeta med kan man med fördel prova att säga den med olika känslor och med olika volym.