Det skrivna ordet
Med det skrivna ordet menart vi skriven text, oberoende av hur lång eller kort texten är, oberoende av om det är du som pedagog som skrivit texten eller om det är dina elever. Denna byggsten handlar kanske inte så mycket om specifika typer av skriven text utan mer om hur vi i Sprakmetoden väljer att använda oss av skriven text och hur vi kan koppla text med gestaltning.
Vi märkte tidigt hur våra deltagare hade behov av att kunna skriva ner de ord som vi arbetat med under dramapassen. Eleverna ville gärna kunna stava orden rätt och öva på exempelvis tungvrickare hemma. Färdigskriven text märkte vi gav också upphov till reflektioner kring språk och uttryck, grammatik och ordklasser utan att vi planerat det i förväg. Då eleverna själva får ställa frågor om exempelvis grammatik runt en skriven text kan de ta ansvar över sin egen kunskapsinhämtning.
Varför arbeta med det skrivna ordet?
Syftet med att arbeta med det skrivna ordet är för att ge eleverna ytterligare ett redskap för att bearbeta nya ord och skapa en känsla för språket. Läs och skrivkunnighet är grunder i språket som vi behöver behärska för att kunna klara oss i samhället. Sprakmetoden är inte en texttung metod, metodens fokus ligger mer på själva görandet av språket. Vi vill erbjuda ett brett sätt att arbeta med språkutveckling och det skrivna ordet fyller en viktigt funktion. Det ger möjligheten att skriva ner reflektioner, att kunna bläddra tillbaka och upptäcka hur språkutvecklingen har utvecklats över tiden. Vi tar alla in kunskap på olika sätt och med hjälp av det skrivna ordet får vi tillgång till ytterligare ett verktyg för kunskapsinhämtning.
Hur arbetar vi med det skrivna ordet?
När vi arbetar med skriven text börjar vi i det lilla. Vi återkommer till övningen Namn och rörelse. För att kunna koppla den till det skrivna ordet kan man exempelvis skriva upp adjektiven som eleverna fått skapa rörelser till, i detta exempel adjektiven stor och liten. I övningen har eleverna fått skapa en stor rörelse och säga sitt namn, och en liten rörelse och säga sitt namn.
De har fått gestalta adjektiven med kroppen och rösten, de har fått säga adjektiven och nu får de möjlighet att se hur adjektiven skrivs när du som pedagog skriver dem på tavlan och eleverna i sina skrivböcker. För att fördjupa det skrivna ordet skulle eleverna nu kunna arbeta vidare med samma adjektiv genom att exempelvis skriva meningar där adjektiven används, eller kanske till och med hitta på repliker. Dessa meningar/repliker kan i sin tur användas i nästa övning där de kan ligga till grund för en gestaltning.
Vi använder oss också av dagböcker där eleverna får möjlighet att under lektionen, men också efter lektionen, skriva ner orden som finns på tavlan samt egna reflektioner och tankar.
När vi använder oss av manus är det viktigt att vi inleder arbetet med att gemensamt utreda vad manuset handlar om. Detta arbete gör vi helst i helgrupp. Här är det viktigt att alla får en chans att förstå vad manuset handlar om, vad som händer. Ett manus är enkelt förklarat meningar och ord som människor säger i en pjäs. Men varför de säger som de gör blir upp till oss som läser manuset att reda ut.
Som exempelvis första raderna av pjäsen Hamlet:
Bernardo: Vem där?
Francisco: Nej, svara mig! Stå stilla, vem är ni?
Bernardo: Leve vår kung!
Francisco: Bernardo?
Frågor som sätter igång undersökningen om vad som egentligen händer:
- Varför frågar Bernardo vem där? I vilka situationer brukar man vanligtvis ställa den frågan?
- Hur kommer det sig att Francisco svarar som han gör?
- Vad betyder Leve vår kung?
- Och hur vet Francisco att Bernardo kanske heter Bernardo?
Med hjälp av frågor som dessa kan vi klura ut vad det handlar om och vad som händer och varför personerna säger de replikerna som står i manuset. Alla manus, alla repliker är ju ett resultat av att något händer, en reaktion av ett görande, medvetet eller omedvetet.
