Sprakmetoden består av 6 byggstenar:
Gruppdynamik
Röst
Gestaltning
Det skrivna ordet
Reflektion
Muntlig framställning
Dessa byggstenar kommer från dramapedagogikens och teaterns värld. I Sverige gör vi skillnad på drama och teater. Förenklat kan man säga att skillnaden ligger i vad som är målet med det arbete man gör. Inom dramapedagogiken ligger fokus på att medvetandegöra deltagarnas kreativa förmåga utan att det övergripande arbetet ska leda till en föreställning inför en publik. I ett teaterarbete sker arbetet fokuserat mot att just möta en publik. Inom ett teaterarbete ligger också mycket av tyngdvikten på det estetiska resultatet medan man i drama fokuserar på själva görandet inte så mycket på hur det ser ut.
I Sprakmetoden blandar vi dessa två världar, dramapedagogikens och teaterns värld för att skapa ett tryggt, kreativt rum där vi låter deltagarna få vara lekfulla med det talade och det kroppsliga språket och därigenom hjälpa dem att utveckla sin kommunikativa förmåga.
Varför arbeta med Sprakmetoden?
Syftet med Sprakmetoden är att ge dig som pedagog och ledare redskap att möjliggöra ett kreativt, tryggt rum där dina elever kan utveckla sin kommunikativa kompetens tillsammans med andra. Sprakmetoden möjliggör också för dig att skapa ett rum där transspråkande kan få ta plats och som pedagog kan bedöma elevernas kunskapsnivå på ett alternativt sätt. I Sprakmetoden finns utrymme för att flera språk kan samspela och verka för att stärka det språk man ämnar sig att lära. Vi lever idag i en global värld som speglas i hur elevsammansättningen i våra klassrum ser ut. Det är fastlagt i forskning att modersmålet spelar roll i inlärandet av ett andraspråk, att elever får använda sig av sitt modersmål stärker möjligheten att lära sig ett andra språk. Ibland kan pedagoger uppleva en svårighet i hur de kan införa det transspråkande perspektivet i sin undervisning och vi hoppas att Sprakmetoden kan ge inspiration och faktiska verktyg att göra just detta.
Hur gör vi då detta?
Jo, med hjälp av de 6 byggstenarna och de olika övningarna sätter vi ramarna för arbetet. Deltagarna fyller i innehållet. På detta sätt blir Sprakmetoden ett demokratiskt arbetssätt som tillåter nyanser och där allas medverkan är lika viktig.
Sprakmetoden är en systematisk metod som stegras i svårighetsgrad, detta innebär att man inte kan börja på det sista steget (muntlig framställning) utan det krävs att man först bygger upp en stabil, trygg grund som man sedan kan bygga vidare ifrån. De olika byggstenarna flyter ibland in i varandra och du kan arbeta med flera byggstenar samtidigt, så lägg inte så stor vikt på vilken byggsten dina elever arbetar med just nu. Byggstenarna är en förklaringsmodell och en slags lathund för dig som pedagog så att ingen del av Sprakmetoden glöms bort.
Ett exempel på detta är övningen ”Namn och rörelse”. Den innehåller följande byggstenar:
- Gestaltning – Rörelsen när man säger sitt namn är en slags tolkning av såväl känsloläget som en hälsningsrörelse. Lägger du till adjektiv till instruktionen “Ni ska säga ert namn och lägga till en snabb rörelse” blir tolkningen ännu mer gestaltande.
- Röst – Genom att säga sitt namn inför hela gruppen behöver man anstränga sig så att alla hör namnet korrekt och kan upprepa det.
- Gruppdynamik – I övningen får deltagarna i gruppen lära känna varandra och man får visa sig sårbar genom att ensam hälsa på resten av gruppen som ser på dig.
Som exempelövningen Namn och rörelse innefattar följande byggstenar:
Gestaltning
Röst
Gruppdynamik
Det pedagogiska förhållningssättet
För att lyckas med Sprakmetoden ställer det krav på dig som pedagog. Om inte du tror på metoden, kommer inte dina elever heller tro på metoden. Sprakmetoden passar för dig som i dina pedagogiska roll vågar vara öppen och nyfiken på nya inlärningssätt. Att du som pedagog vågar låta dina elever komma med lösningar som inte alla gånger är samma lösningar som du själv kommit på. Du som pedagog måste vara aktiv på golvet tillsammans med dina elever, du behöver bjuda på dig själv och plocka fram din lekfullhet. Du som pedagog måste vara modig och våga göra bort dig inför hela gruppen, samtidigt som du behöver vara en stadig ledare som inte släpper taget om gruppen. Du behöver vara tydlig i att du förväntar dig att eleverna tar arbetet på allvar och respekterar varandra i gruppen och dig som ledare. Samtidigt som allt arbete måste ske frivilligt. Elever som inte vill delta under övningarna får mycket ut av att sätta sig vid sidan och uppleva övningen från håll. Fortsätt att bjuda in dessa elever, till slut kommer de också att våga delta.
Lekens betydelse
En missuppfattning av ett dramapedagogiskt arbete är ibland att det är flummigt och alldeles för mycket lek. Vissa kan tycka att leken hör barn till, inte vuxna. Vissa av de övningar som vi gör i Sprakmetoden kan uppfattas som rena lekar. För att kunna lyckas med Sprakmetoden är lust och lekfullhet viktiga komponenter som deltagarna måste vara i kontakt med för att ohämmat kunna vara kreativa. Lek är högst mänskligt och vi människor roas av att leka vare sig vi är vuxna eller barn. Leken är inte enbart ett sätt för oss människor att ha roligt, leken binder samman oss människor och skapar en grogrund för gemenskap. Se bara på våra västerländska traditioner kring julfriande med jultomte eller hur vi firar midsommar eller hur vi arrangerar bröllopsfester.